|  Logga in
    

Hedersrelaterat våld och förtryck

Hedersrelaterat våld är ett patriarkalt våld som utmärker sig genom sitt kollektiva uttryck. Våldets syfte är i första hand att kontrollera kvinnors sexualitet och planeras och utförs ofta kollektivt.

Gärningspersonerna är inte nödvändigtvis en nuvarande eller tidigare partner, utan kan även vara familjemedlemmar eller andra medlemmar av gemenskapen. Forskning visar ett samband mellan religiositet och hedersrelaterat våld och förtryck; dock finns inget samband mellan våldsutövandet och någon specifik religion.

Hedersrelaterat våld och mäns våld mot kvinnor

Hedersrelaterat våld diskuteras ofta som en fråga om mäns våld mot kvinnor. I likhet med mäns våld mot kvinnor i nära relationer är den kontroll som de våldsutsatta utsätts för av förövarna stark och begränsar handlingsfriheten i både det privata och det offentliga. Generellt sett betraktas dock inte mäns våld mot kvinnor som hedersrelaterat. Ytterligare en skillnad är att mäns våld mot kvinnor i nära relationer ofta utförs individuellt och fördöms kollektivt, medan hedersrelaterat våld utförs kollektivt och i vissa fall är socialt accepterat.

FN:s definition

Heder definieras av FN som en del av en traditionell familjeideologi, vilken dikterar villkor för kvinnors sexualitet och familjeroll. Identiteter och handlingar som bryter mot dessa normer, exempelvis otrohet, sex före äktenskapet, att umgås med ”fel” personer och i vissa fall även att bli våldtagen, kan ge upphov till starka sanktioner och även dödligt våld, vilket de uppmärksammade så kallade hedersmorden illustrerar.

Heder – ett ifrågasatt begrepp

Inom forskningen saknas både en vedertagen definition kring hur hedersbegreppet ska förstås och kunskap om förekomsten av hedersrelaterat våld och förtryck i Sverige. Det har diskuterats huruvida hedersrelaterat våld verkligen utgör en särskild typ av våld, eller enbart skiljer sig från mäns övriga våld mot kvinnor genom sitt kollektiva uttryck. Att våldet har sin grund i en patriarkal maktordning är forskningen i stort sett enig om.

Den svenska debatten om hedersrelaterat våld och förtryck

I den svenska debatten om hedersrelaterat våld och förtryck har våldet, i likhet med FN:s definition, till stor del tolkats utifrån dess motiv, inte utifrån våldshandlingen i sig, vilket vanligen görs vid våldsbrott. Debatten har förts både inom ramen för integrations- och för jämställdhetsfrågor. Våldet och utsattheten framställs som olika problem som kräver olika lösningar beroende på vem som är offer och vem som är förövare. Tvångsäktenskap och könsstympning betraktas ofta som former av hedersrelaterat våld och förtryck, men diskuteras även som egna problem- och kunskapsområden.

Dold utsatthet

Våldets kollektiva karaktär medför att gränserna mellan offer och förövare blir otydliga; de som medverkar till förtrycket kan själva vara utsatta, exempelvis mödrar och unga män. Benämnandet av unga kvinnor som offer och invandrande män som våldsverkare riskerar att dölja andra personers våldsutsatthet. Här bör särskilt hbt-personers utsatthet för hedersrelaterat våld nämnas, ett område där forskning till stor del saknas.

 


 

Dokumentation av Kurdistans Kvinnoförbund i Sverige stöd

till hjälpsökande kvinnor

I Sverige finns många ideella organisationer som ger råd och stöd till personer utsatta för hedersvåld och/eller våld i nära relationer, t.ex. kvinnojourer, tjejjourer och brottsofferjourer. Under perioden 2010 –2012 har Kurdistans Kvinnoförbund i Sverige (KKFS) hjälpt kvinnor med kurdisk bakgrund som har utsatts för olika former av hedersförtryck att komma tillrätta i livet här i Sverige.

Utgångspunkten för arbetet är att alla former av våld och förtryck som begås i nära relationer, t.ex. i hederns namn, är ett brott och en kränkning av offrets mänskliga rättigheter.

 KKFS har skriftlig dokumentation av dessa möten, det rör sig om ett 45-tal fall, och dessa har nedtecknats enligt en ”rapportmall”. De kvinnor som har fått hjälp har varit mellan 18 till ungefär 40 år.


Vilken hjälp har KKFS kunnat erbjuda?

Dokumentationen från mötena visar att kontakten mellan KKF-S och kvinnorna i tre fall har upprättats via manliga bekanta, och genom andra vänner eller släktingar i tre fall. Två kvinnor har själva kontaktat KKFS direkt, och två har fått kontakt via samhälleliga institutioner som en kvinnojour eller en kurator inom SFI.

Man behöver inte vara expert på kvinnofridsfrågor för att ge ett bra bemötande och för att kvinnan ska få den information hon behöver för att gå vidare och kunna förbättra sitt liv. Att vara en respektfull medmänniska och möta den våldsutsatta personen där hon befinner sig, är ofta tillräckligt i dessa situationer.

Det kan vara svårt att avgöra om någon befinner sig i akut kris eller chock. Olika individer reagerar olika i sådana situationer. Vissa gråter bara medan andra stänger av helt. Vissa kan verka mycket strukturerade och samlade, medan andra kan bara sitta och skaka. Vidare kan det vara viktigt att i sådana situationer informera om att det råder tystnadsplikt, vilket kan göra att kvinnan känner sig tryggare.

Under mötet med den hjälpsökande är det viktigt att ta reda på så mycket som möjligt om flickans/kvinnans situation.

- Behövs skydd?

- Finns det barn som också behöver skydd?

- Hur ser kvinnans/flickans nätverk ut?

- Finns det någon i hennes närhet som kan hjälpa och stötta henne?

- Kan hon bo hos någon vän eller släkting, eller behöver hon skyddat boende?

Det kan också vara bra att den hjälpsökande själv får formulera sina problem och sätta ord på vad hon önskar hjälp med. Det kan hända att flickan/kvinnan har svårt att prata om och sätta ord på vad som hänt. Att då ställa direkta frågor om våldet räcker ofta för att få en bild av situationen. Det kan också hjälpa henne att komma ihåg detaljer som hon glömt bort eller förträngt.

 I en samtalssituation kan det också vara viktigt att poängtera att:

 - Flickan/kvinnan inte är ensam. Tusentals flickor och kvinnor drabbas årligen.

 - Hedersvåld drabbar flickor och kvinnor från olika samhällsklasser, länder och religioner.

 - Det absolut inte är hennes eget fel! Våldet och förtrycket är ett samhällsproblem.

Arrangerade äktenskap

Det är svårt att veta exakt hur många som gifts bort i Sverige idag. Myndigheterna känner bara till en liten del av det totala antalet fall. Vissa fall av barnäktenskap får myndigheterna höra talas om när barnen blivit stora och myndiga. Enligt Ungdomsstyrelsens undersökning ”Gift mot sin vilja” från 2009 är det minst 70 000 unga mellan 16-25 år som lever med begränsningar kring äktenskap eller val av partner.

I minst tretio fall har KKFS kunnat konstatera att de hjälpsökande kvinnorna har genomgått arrangerade äktenskap. I samband med detta bör uppmärksammas den svårighet ta ut skilsmässa - att få en juridisk skilsmässa erkänd - som förekommer i hedersrelaterade sammanhang, och flera av KKFS klienter har upplevt detta problem. En av de vanligaste kvarhållande faktorerna för kvinnor med religiös bakgrund, är deras övertygelse om att de sviker sitt löfte till gud om de lämnar den våldsamma mannen. De har ju vid vigseln lovat att de ska tillbringa hela livet tillsammans med mannen. Skilsmässa är dessutom inte accepterat i vissa starkt traditionsbundna samhällen. I Sverige finns exempelvis ett antal kvinnor från muslimska länder som skilt sig, men inte får sin svenska skilsmässa godkänd i hemländerna. Bakgrunden till dessa så kallade haltande äktenskap (äktenskap som finns i ett land men inte i ett annat) är att kvinnorna har svårt att få ett religiöst godkännande av skilsmässorna i Sverige, problem som enligt imamer beror på resursbrist. I medierna efterlyste man därför statligt stöd för att avlöna imamer. (Advokaten Nr 6 2010).

Misshandel, ”kontroll” och trakasserier

Ungefär hälften av kvinnorna - 16 dokumenterade fall - som KKFS haft kontakt med uppger att de varit utsatta för misshandel. I ett par fall har misshandeln resulterat i behov att uppsöka sjukhus för vård.

Vidare har de hjälpsökande kvinnorna i sju dokumenterade fall varit utsatta för tydliga inslag av hot och/eller trakasserier från mannen och/eller dennes anhöriga. Andra former av ”kontroll” av kvinnornas ”heder” - som t.ex. oskuldskontroller - nämns genomgående i kvinnornas berättelser. Kvinnans oskuld hänger ihop med familjens/släktens ”heder”, dess anseende och sociala ställning. Kvinnans heder är något som familjen och släkten pratar om för att kontrollera och organisera hennes liv. Social utfrysning och isolering är också vanligt.

Juridisk hjälp och skyddat boende

Utsatta kvinnor kan få juridisk hjälp från staten under polisutredning och rättsprocess.

KKFS har kunnat vidarebefordra juridisk hjälp till utsatta klienter i minst tretio sex fall. Det har bl.a. rört sig om hjälp med att skaffa advokat och/eller att ta kontakt med myndigheter som exempelvis Migrationsverket.

De flesta kvinnojourer kan erbjuda skyddat boende med hemlig adress. KKFS har kontakt och samarbete med flera jourer, och har därigenom kunnat bistå med att anordna akut boende för utsatta kvinnor i åtminstone tjugofem fall. Skyddad identitet har också varit aktuellt att ordna för några av kvinnorna.

Stödsamtal och professionell hjälp

Det finns olika typer av stöd för att hjälpa flickor och kvinnor att förstå vad de har varit med om och att gå vidare i livet. Det kan till exempel vara fråga om stödsamtal och rådgivning hos en kvinnojour eller hos socialtjänsten. I svåra fall är samtal med en psykiater ett bättre alternativ.

KKF-S har kunnat erbjuda kvinnorna vidarebefordran till insatser för bättre psykiskt välbefinnande har i några fall, t.ex. via kontakthjälp med terapeut eller kurator.

I ett par fall har KKFS också bidragit med samtalsstöd med den utsatta kvinnans familj, d.v.s. med de som stått för det hedersrelaterade förtrycket och våldet, i syfte att få dem att förstå det felaktiga i att fortsätta med detta. Det finns inga dokumenterade indikationer på vilka effekter på hedersförtrycket sådana samtal har haft.

Dokumentationen kring uppföljning visar at flera kvinnor än idag har kontakt med KKFS. I många fall kan det dock glädjande konstateras att de hjälpsökande kvinnorna har skaffat ett ”nytt liv” fritt från förtryck.

 




Copyright 2018 by DNN Corp   |   Sekretesspolicy  |   Användarvillkor